Tillbaka

Skräntärna  (Sterna caspia)
Av Håkan Sterner

Ta med kikaren till badstranden!
När vi normalt ligger och badar och lapar sol har vi som störst chans att få se Skräntärna i våra trakter. Under andra halvan av juli och första halvan av augusti ses arten som mest. Tittar man på fynden i Eksjö de sista 25 åren ligger toppen i månadsskiftet juli - augusti. Tidigaste sommarfyndet är den  26 juni 1990 och senaste den 14 september 1980. Något enda fynd ligger utanför sommarperioden. I Eksjö känner jag bara till ett sådant fynd , nämligen 2 ex Bodasjön den 22 april 2000.
Största antal är 9 ex den 30 augusti 1992.

Utbredning och status
Skräntärnan häckar i Europa så gott som uteslutande kring Östersjöns kuster. Antalet har under 1900-talet fluktuerat rejält. I början av 1900-talet hade beståndet en bottennivå och arten var då mycket sällsynt i Östersjön. Beståndet återhämtade sig och beräknade 1950 till ca 1500 par. Toppen nåddes dock först under 1970-talet då ca 2 200 par häckade, varav ca 900 par i Sverige. Vid inventering år 2000 beräknades den Svenska stammen till ca 500 par, vilket innebär att stammen nästan halverats sedan 1970-talet.

Var ses den på höglandet?
Skräntärnan söker sig hos oss till våra större och mest fiskrika sjöar. Inom vårt område är Sommen, Säbysjön, Ralången och Solgen de sjöar som uppvisar flest fynd. Jag kan dock tänka mig att den uppträder i betydligt flera sjöar. Noen, Assjön, Lägern, Wixensjöarna är bara några exempel på sjöar som bör passa Skräntärnans insjöfiske.

Fältkännetecken
Skräntärnan är en väldig tärna, världens största, men ändå fullt ut en tärna. Storleken är något större än en fiskmås. Den ser i flykten framtung ut. Den stora blodröda näbben lyser på långt håll och den mörka handen, speciellt på vingundersidan är också en bra karaktär. Inte helt sällan röjer sig den sig genom sitt ljudliga, hesa läte som är snarlikt Häger.
Den flyger normalt på 5 - 10 meters höjd och spanar efter byten. Den stannar upp, ryttlar emellanåt en kort stund och dyker sedan med stor kraft efter bytet.
Bästa sättet att få se den är dock enligt min erfarenhet att spana av alla stenar och sandrevlar som nätt och jämt sticker upp ovan vattenytan. Där brukar Skräntärnan med förkärlek stå långa stunder mellan fiskepassen.

Projekt Skräntärna
Sedan 1984 bedrivs ett projekt, i WWF:s regi, i syfte att gynna artens existens genom att lära känna ekologi, hot etc. Projektledare är Roland Staav som tillsamman med ett 25-tal andra skådare jobbar med projektet.

Läs mer om arten och projektet här.

Jag önskar en trevlig sommar med många Skräntärne-obsar.
Håkan Sterner