Denna ärla tillhör tillsammans med strömstaren det rinnande vattnets speciella fågelfauna. Första kända häckningen i Sverige gjordes i våra trakter, nämligen i Taberg år 1916. Påträffas sparsamt på sydsvenska höglandet, framför allt vid strömmande vattendrag där rikliga mängder av stenar exponeras i vattenbrynet.

Forsärlan ses alltid i närheten av vatten där den springer omkring på stenarna eller i forsarna. Återvänder i slutet av mars månad till höglandet och flyttar på hösten (sept-okt) till västra Europa. Boet kan vara beläget i en stenskreva, hålighet i en stenbro, kvarnfundament eller dylikt i närheten av vattendraget. Ofta är boet relativt väl synligt varför man kan njuta av de vackra ärlornas familjeliv allt medan föräldrarna matar ungarna med myggor samt vattensländor. Ofta ruvas 2 kullar.

Fältkännetecken: På ovansidan är forsärlan ”sädesärlegrå” och utan svart på hjässan. På undersidan är forsärlan ”gulärlegul”, men inte kraftigast gul på bröstet utan i stället på buken samt under stjärten. Hanen har i sommardräkt en tydlig svart haklapp. Har ett rent vitt ögonbrynstreck inklusive submustaschstreck. Honan har en ljus, vitfärgad strupe med mörkt inslag. Ögonbrynet är beigevitt och honans submustaschstreck är även otydligt. I alla dräkter ses den livligt, mättade gula undergumpen samt den gulgröna övergumpen. Tertialer är tydligt vitkantade med antydd svagt gul färgton. Flykten är markant bågig, den långa stjärten är då påfallande liksom ett vitt brett vingband som syns tydligast under ifrån. Läte är likt sädesärla, dock vassare och med högre tonläge.  

Lämpliga lokaler: För Aneby kommun är Stalpets vattenfall en pålitlig lokal. Stå öster om fallet och spana av stenarna där Svartån tar vid. Även Herrestad och bäcken som rinner mellan broarna brukar härbärgera forsärla. Noby-ån aom stillsamt ringlar fram i vacker natur mot sjön Noen är en känd lokal, leta gärna vid Nobynäs, Munkakvarn, Lillekulla samt Degla kvarn.  

Titta närmare på bilden och identifiera tipsen enligt ovan. Om några veckor dyker forsärlan upp och därmed får de strömmande vattendragen nytt liv.